Japanresan som inte blir av, det är så vi tänker just nu, resan är planerad att genomföras i andra halvan av juni och skulle vara i två veckor.
En resa för att fira 60 år och en möjlighet att få visa min familj varför jag älskar Japan. Biljetterna gäller fortfarande men sannolikheten kanske inte är så stor att den kommer att genomföras. Och att helt vara i händerna på faktorer jag inte själv kan påverka är en spännande insikt. Ta dagar som de kommer och inte bli upprörd över någonting egentligen. Jag gillar just den delen av pandemin. En prövning för oss människor som vant oss vid att kunna genomföra det vi planerar och företar oss.
Att resa har blivit en mänsklig rättighet i den samtid vi lever i. Vi ska gärna resa flera gånger varje år, och i vissa kretsar är det gärna länge och långt bort vi anser oss behöva åka.
Att vi nordbor har en längtan till värme och sol är naturligtvis en drivkraft som gör att vi gärna reser under vinterhalvåret.
Är det en mänsklig rättighet att kunna resa runt i världen?
Just nu kan vi läsa om hur bra planeten verkar må av att våra mänskliga drivkrafter på högre status är pausad och både koldrivna fabriker, bil- och flygtrafik är stillastående. Vi ser bilder av djuren som återvänder till städer, flamingos i tusental i Bombay och satellitbilder som visar renare luft i stora städer när de asiatiska fabrikerna håller stängt.
De globala hållbarhetsmålen och miljön har fått en oväntad snabb återhämtning och samtidigt är de människor jag pratar med bekymrade över att de hindras att planera sina resor.
Betyder det att vi alla längtar efter att allt ska bli som vanligt?
Är den högsta önskan att detta virus ska försvinna och allt återgår till det vanliga? Ja, kanske är det så.
Personligen tror jag att vi får lära oss att leva med detta virus, att det återkommer varje år i en muterad variant. Sannolikt kommer forskare med ett vaccin och framtiden ger säkert också större förståelse för vad som händer i kroppen så att vetskapen av hur sjukdomen Covid-19 ska behandlas för att minimera dödsfallen kan minska paniken.
Min önskan när vi är igenom denna kaotiska tid är att flygbiljetter blir dyrare och att vi därmed fortsatt kan resa om än mer sällan och att vi också upplever en högre glädje då vi sparat ihop pengar till en resa. Jag önskar också att vi börjar konsumera på ett annat sätt och att vi kan få igång produktion i Sverige, naturligtvis till högre priser. Att vi inte handlar ”mycket och billigt” eftersom vi förstår att dessa varor inte är producerade på ett hållbart sätt.
Att e-handeln kommer få en ytterligare skjuts och att fler lär sig att handla på detta sätt är också en effekt, och tyvärr kommer ett antal butikskedjor stryka med eller behöva minska antal butiker drastiskt.
2019 handlade vi var 10:e sak via e-handel, ökningen har varit ganska konstant under de senaste 10 åren, och 2019 var ett trendbrott med en minskad ökning. 2020 kommer få en betydande ökning som påskyndar den digitala transformationen som pågår.
Om det blir någon resa med familjen, som jag sparat pengar till, får vi se och min kärlek till Japan får jag annars ha på hemmaplan.
Och jag pysslar på med min egen japanska e-handel och är glad för den ökning jag kan utläsa sedan vi blev hindrade att resa.
Och kanske är det ett uppsving också för de små entreprenörsdrivna företagen som slåss mot jättar som ständigt lämnar rabatter till köpstinna konsumenter?!
Klicka på knappen nedan så kommer du till webshopen Najs of Sweden som jag driver för att jag älskar Japan.
Hälsningar
Anna-Carin